Översikt juli

I slutet av varje månad sammanställs vilka utdelningar och förändringar som sker i portföljen så att jag för egen del kan följa utvecklingen.

Utdelningar:
Under månaden har jag fått månatliga utdelningar från Realty Income, Agree Realty, NorthWest Healthcare Properties, Cibus Nordic Real Estate och Montrose Global Monthly Dividend.

Utöver dessa har jag också fått utdelning från Prologis, Salesforce, Brookfield Renewable, Kesko, Bank of Nova Scotia, Castellum, Corem Property Group pref och Creades.

Köp och sälj:

Under månaden har jag per automatik köpt små poster i fonderna Spiltan Globalfond Investmentbolag, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, Avanza Global, Avanza Zero samt PriorNilsson Globala Utdelare. Jag har också fyllt på i Atlas Copco och Novo Nordisk.

Tankar under månaden:

Denna månaden fick jag fastighetsrelaterad utdelning från 7 av 13 utdelande papper. Förvisso gäller 3 av 4 av mina månadsutdelare men det är ganska många ändå.

Sakta men säkert knappar mina utdelningar in på vad jag fick som helhet förra året och särskilt rekordåret 2023.

2024 fick jag en saftig engångsutdelning från SBB på ett par tusen och detta uteblir såklart 2025 då jag gjort mig av med bolaget till brakförlust. Självfallet sålde jag ganska nära botten och kursen står idag högre än vad jag sålde för men jag är trots detta glad i att jag tog stoppen. Tyvärr finns det fortfarande kvar två bolag som ligger ganska nära botten och skvalpar där jag också har stora förluster (tänker då specifikt på CTEK och Intrum). Inget av dessa bolagen är några utdelande bolag idag.

När jag första gången köpte Intrum (då Intrum Justitia) gav bolaget en ordentligt hög direktavkastning och jag lockades helt enkelt av den. Några fina år var det men sen en utförslöpa som jag borde sålt av tidigare. I år har det dock börjat hända grejer med kursen som är upp närmare 130 %. Inte illa pinkat om man köpt på botten i början av april. Rekommendationerna är lägre än vad kursen står i men jag tror att det krävs inte mycket för en så pressad aktie att skjuta i skyn i och med hur kraftigt blankad aktien är. Jag tror att kursen är rätt pådriven av köp från insynspersoner och detta kan vara en vändning. Även CTEK har det senaste året haft en hel del insynsköp och de tycks också kämpa med lönsamheten som kan vända upp runt 2026-2027.

Både CTEK, Intrum, Corem och Resurs ligger på min säljlista. I både CTEK, Intrum och Resurs tycker jag att nedsidan är begränsad. 

Även om det såklart finns en nedsida i Corems prefaktie är detta ändå det tillgångslag som gynnas mest vid exempelvis en emission som nyligen gjorts. Corem har också sålt av en del fastigheter i New York så även det bör stärka balansräkningen. 

Resurs har också den senaste tiden gått upp rätt bra och den kan jag tänka mig handlas upp på budspekulationer. Resurs har mandat att göra återköp av aktier (de har inte meddelat några affärer ännu). Skulle detta göras och aktierna makuleras så att Ronneby får en 90 % andel så innebär också detta ett utköp av resterande. Ronneby UK försökte tidigare köpa bolaget till 23,50 och ju längre tiden går och minoritetsägare som mig håller i aktierna desto mer blir bolaget värt. Det blir med andra ord dyrare och dyrare för Ronneby UK att helt köpa ut bolaget. Frågan är också vem som är beredd att sälja sina aktier över börsen till bolaget själva. Skulle inte tro att de kan skrapa ihop ens en procent av aktierna. Då många småsprarare nu istället ser möjlighet att köpa dyrare i hopp om ett nytt bud.

Castellum byter vd och ordförande

Inlägget innehåller reklamlänkar från Avanza.

Igår kväll kom nyheten att Castellums storägare och ordförande Rutger Arnhult tar över VD-posten. Biljana Pehrsson som fick posten efter sammangåendet med Kungsleden lämnar jobbet bara en månad efter hon tillträtt. 

Det är kanske inte helt ovanligt att personal flyttar på sig en del efter så stora organisationsförändringar som ofta sker i samband med uppköp/sammanslagning. Det anmärkningsvärda här är väl att DI i samband med sammanslagningen intervjuade Rutger som då sagt att han aldrig mer kommer jobba som VD. Nu säger han istället att detta är en permanent lösning.

All kommunikation från såväl stora bolag som myndigheter är väldigt genomtänkt och jag tycker det är sällan man får så mycket mer information än som nu: att vd och styrelsen inte nått en samsyn i hur arbetet med integrationen skulle säkerställas.

Det finns såklart mer detaljer kring varför en vd först blir hyllad och sedan får gå så kort inpå tillträdet men som inte blir snyggt eller sjyst att berätta om. Själv är jag väldigt mycket mer intresserad av vad som i praktiken inte fungerade och inom vilka delar Biljana och styrelsen skiljde sig åt men det är sådan information man som småägare sällan får information om. 

Castellum  har varit mitt största sedan jag började med investeringar men fick i slutet av förra året ta en andraplats efter att Investors A-aktie kom med i MSCI-indexet med en stor kursuppgång på kort tid som följd. Jag har tidigare aldrig ägt vare sig Corem eller Klövern (när det var noterat) men kan se att Rutger har stor erfarenhet inom fastighetsbranschen. Varken Corem eller Klövern har lika imponerande utdelningshistorik och hade, vad jag förstod det som, mer belånade fastigheter.

Jag har den senaste tiden utifrån den kursuppgången som skedde i december börjat kika på preferensaktier på grund av den relativt säkra och höga direktavkastningen och tycker att Corems pref ser attraktiv ut. På grund av försäljningen av ICA och kommande av Nobina så kommer jag kanske stoppa in lite i en eller flera preffar. 

Generellt är det sagt att preffar trivs bra i klimat med låga räntor då det på grund av den höga direktavkastningen är bättre att äga aktier och preffar men att med högre ränta kan kurserna gå ner. På dagens kurs är direktavkastningen 6,17 % och går kursen ner är jag villig att köpa mer. Det kommer dröja länge innan en ränta på bankkonto når den nivån.

Länk till Castellum hos Avanza (Affiliatelänk)

Länk till Corem pref hos Avanza (Affiliatelänk)

Om affiliatelänkar.

Andra investeringen via crowdfunding

Tidigare i år skrev jag ett inlägg om att jag investerat i ett fastighetsprojekt Västgötainvesteraren: Investerat i pågående fastighetsprojekt (vastgotainvest.blogspot.com) Detta skedde via Kameo som är en plattform för crowdfunding.

Denna veckan har jag återigen investerat en mindre summa i ett annat projekt. Projektet kommer låna runt 24,5 miljoner av Kameos långivare och köpa mark för 51 miljoner utanför Nynäshamn. Projektet kommer bestå av 74 stycken bostäder i form av parhus (37 stycken hus). Löptiden är på 18 månader och för denna del lånar man ut till 10 % ränta.

På Kameo klassificeras risken på lånen i nivåer mellan A till E och man får förvänta sig en högre kreditförlust ju länger ner i alfabetet man kommer. Min tidigare investering var i ett projekt som fick klassningen C och låg också på en ränta om 10 %. Detta projekt jag nu investerat i har klassningen B och är fortfarande på 10 % vilket tillsammans med den kortare löptiden om 18 månader var tillräckligt för mig för att jag skulle bli intresserad att faktiskt investera lite.

I våras var jag i ett läge där jag hade svårt att se en fortsatt lika stark utveckling på börsen och jag kan väl inte påstå att det förändrats varför jag tycker att lite medel i fastighetsinvesteringar kan fungera som en riskspridning och mer säker avkastning över en tid.

Såhär kan jag tänka mig att fortsätta göra med medel som jag inte kommer använda eller investera på annat sätt. Jag ser på denna form av investering som om jag satte pengarna på ett låst sparkonto i 18 månader. I dagsläget finns det ett sparkonto via Nordax där man kan låsa pengarna på 24 månader till en ränta om 1,25 %.

Passiv eller extra inkomst?

Det finns många börsintresserade där ute och en uppsjö av många engagerade som själva gör innehåll och motiverar till sparande. När jag surrade runt lite bland bilderna på instagram noterade jag att många förespråkar flera inkomstkällor och i synnerhet passiva. Däremot var det många som enligt mig, blandar ihop begreppet passiv inkomst med extra inkomst. Vilket ställer frågan: Vad är egentligen passiv inkomst och är verkligen någon inkomst helt och hållet passiv? Jag vill ändå tro och hoppas att alla som investerar på börsen också ibland kollar till sina innehav och återinvesterar utdelning och tillagda medel.

Utdelningar på börsen, ränta på konton, investering i fastigheter, uthyrning av egen fastighet (eller uthyrning av rum för inneboende), crowdfunding och peer-to-peer utlåning är bara några exempel som är vanligt förekommande. Flera inkluderar även att göra enkäter för en slant extra eller få till en inkomst genom just sociala medier. Något som oftast inte nämns är hur lite eller mycket arbete som krävs för att få till de olika inkomsterna. Jag har själv testat flertalet av dessa inkomstkällor och tänkte skriva lite om min upplevelse av detta. Först ut är den form av inkomst som jag tycker är mest passiv.

- Ränta på konto. Denna form av passiv inkomst är för det första helt beroende av ränteläget i samhället. En låg reporänta från riksbanken sänker inte bara räntan på de lån bankerna erbjuder utan även möjligheten till att få ränta på sina pengar. Räntan hos bankkonton varierar bland de olika bankerna och för att få en något högre räntesats krävs oftast att man låser sina pengar till kontot över tid. Ingen av storbankerna erbjuder något konto med ränta och man kan säga att även de banker som erbjuder viss ränta endast ger en låg räntesats och oftast i utbyte mot att man låser sina pengar över tid.

- Peer-to-Peer utlåning/crowdfunding. Till denna kategori vill jag räkna alla former av appar och konton där man investerar en summa pengar i syfte att få det att växa oavsett om det är till andra privatpersoner (ex Lendify) eller företag inom byggbranschen (ex Tessin, Kameo). Många av företagen är duktiga på att pynta ut ränta och amortering redan från första månaden men investeringarna kräver en viss tidshorisont och det är inte ovanligt att man inte får se hela summan igen förrän efter ett par år. Här tycker jag ändå att det erbjuds en högre ränta än om man skulle låsa in sina slantar på ett sparkonto.

- Fonder/aktier. Att äga fonder och aktier är en annan typ av passiv inkomst. Oftast kan det vara bra att kolla till sina innehav med jämna mellanrum men såvida man investerat i stora bolag som gör vinst och verkar i stabila branscher finns det egentligen inget skäl om man inte har det som hobby eller är nyfiken på det. Indexfonder är om möjligt än mer passivt då man inte behöver göra någonting och även kan sätta upp ett autospar. Har man dessutom sina innehav i ett investeringssparkonto (ISK) istället för en aktie- och depåkonto så behöver man inte oroa sig över eventuell vinstskatt då allt schablonbeskattas. Potentialen i att tjäna mer genom börsens bolag än genom andra investeringar är lika stor eller liten som alla börsens bolag då det kan spreta ordentligt från bolag till bolag. Den stora fördelen tycker jag istället hör till friheten i att själv kunna bestämma när man vill sälja av eller köpa mer.

- Fastigheter/uthyrning. För det första krävs en ganska stor summa för att köpa en fastighet och detta har jag inte gjort i uthyrningssyfte. Det jag däremot gjort är att hyra ut en bostadsrätt över ett par år. Det är bostadsrättsföreningen som bestämmer om du får hyra ut eller inte och de flesta godkänner runt två års uthyrning. När jag studerade köpte jag en bostadsrätt där föreningen inte hade någon regel för hur länge man fick hyra ut bara de som hyrde var bra människor. Jag hade tre eller fyra olika hyresgäster och minns att jag vid ett tillfälle fick säga upp en boende. En annan gång hade kyl/frys gått sönder och det var bara och köpa nytt. Kort sagt för detta med sig en del arbete och oförutsedda engångskostnader kan uppkomma som stryker senaste halvårets vinst. Efter att man hyrt ut över en viss summa per år (i dagsläget 40000 kr) kräver Skatteverket att man skattar 30 % på resterande vinst.

- Många bloggare, instagrammare, twittrare, youtubers etc. tipsar om hur man kan tjäna pengar på sina sociala medier, oftast med reklam eller affiliatelänkar. Jag vet inte om jag håller med om att detta är en riktigt passiv inkomst eftersom att man inte får besökare om man inte är själv är aktiv. Det är klart att många läsare kollar runt och ser bloggarna även när någon inte postat på länge men efter ett tag krävs det ändå någon form av aktivitet. Sedan kan säkert en del större bloggar tjäna mycket på låg aktivitet vilket gör att det kanske känns som en rent passiv inkomst. Detta är en inkomstkälla jag inte har för tillfället och skulle jag få detta i framtiden så hade jag nog skapat en ny portfölj för att få dem att växa och därifrån skänkt en del av utdelningen till välgörenhet (hit räknar jag även allt jag kan få från andra länkar). Jag funderar på om jag i slutändan kommer skänka allt eller låta det växa och fortsätta skänka delar av utdelningen så att det jag skänker blir mer och mer för varje år.

- En annan del av inkomst som jag sett dyka upp är betalda undersökningar. Inte heller här anser jag att de platsar på en lista som passiva inkomster då man aktiverar sig för att svara på frågorna. Istället bör kanske detta hamna under tips för extra inkomster. Jag har provat flera olika appar och sidor som jag tagit bort så småningom men de som fått vara kvar är MOBROG och Schibstedpanelen. Schibsted betalar faktiskt en helt ok summa för tiden det tar men enligt mig kan man inte lita på den tid en enkät kommer ta hos MOBROG och de betalar i dagsläget ut mindre än en krona per minut. Vill ni ändå prova kan ni använda min länk (https://www.mobrog.com/se/betalande-undersoekningar/registrera-dig.html?membership_promotion=0&i_invite=9331587-5f68415d9fd4b) och gör ni det får jag 10 kr efter det att ni fulländat tre enkäter. Jag brukar sitta och kika lite på dessa när jag är på resande fot och väljer oftast de lite kortare formulären.

Här stannar jag då dessa inkomster är de flesta jag ser på instagramflödet och som jag själv testat på. Jag kan ändå tycka att mina investeringar på börsen är den bästa kombinationen av passiv inkomst med frihet att när som helst kunna köpa eller sälja även om min strategi mer går ut på att köpa och behålla.