Passiv eller extra inkomst?

Det finns många börsintresserade där ute och en uppsjö av många engagerade som själva gör innehåll och motiverar till sparande. När jag surrade runt lite bland bilderna på instagram noterade jag att många förespråkar flera inkomstkällor och i synnerhet passiva. Däremot var det många som enligt mig, blandar ihop begreppet passiv inkomst med extra inkomst. Vilket ställer frågan: Vad är egentligen passiv inkomst och är verkligen någon inkomst helt och hållet passiv? Jag vill ändå tro och hoppas att alla som investerar på börsen också ibland kollar till sina innehav och återinvesterar utdelning och tillagda medel.

Utdelningar på börsen, ränta på konton, investering i fastigheter, uthyrning av egen fastighet (eller uthyrning av rum för inneboende), crowdfunding och peer-to-peer utlåning är bara några exempel som är vanligt förekommande. Flera inkluderar även att göra enkäter för en slant extra eller få till en inkomst genom just sociala medier. Något som oftast inte nämns är hur lite eller mycket arbete som krävs för att få till de olika inkomsterna. Jag har själv testat flertalet av dessa inkomstkällor och tänkte skriva lite om min upplevelse av detta. Först ut är den form av inkomst som jag tycker är mest passiv.

- Ränta på konto. Denna form av passiv inkomst är för det första helt beroende av ränteläget i samhället. En låg reporänta från riksbanken sänker inte bara räntan på de lån bankerna erbjuder utan även möjligheten till att få ränta på sina pengar. Räntan hos bankkonton varierar bland de olika bankerna och för att få en något högre räntesats krävs oftast att man låser sina pengar till kontot över tid. Ingen av storbankerna erbjuder något konto med ränta och man kan säga att även de banker som erbjuder viss ränta endast ger en låg räntesats och oftast i utbyte mot att man låser sina pengar över tid.

- Peer-to-Peer utlåning/crowdfunding. Till denna kategori vill jag räkna alla former av appar och konton där man investerar en summa pengar i syfte att få det att växa oavsett om det är till andra privatpersoner (ex Lendify) eller företag inom byggbranschen (ex Tessin, Kameo). Många av företagen är duktiga på att pynta ut ränta och amortering redan från första månaden men investeringarna kräver en viss tidshorisont och det är inte ovanligt att man inte får se hela summan igen förrän efter ett par år. Här tycker jag ändå att det erbjuds en högre ränta än om man skulle låsa in sina slantar på ett sparkonto.

- Fonder/aktier. Att äga fonder och aktier är en annan typ av passiv inkomst. Oftast kan det vara bra att kolla till sina innehav med jämna mellanrum men såvida man investerat i stora bolag som gör vinst och verkar i stabila branscher finns det egentligen inget skäl om man inte har det som hobby eller är nyfiken på det. Indexfonder är om möjligt än mer passivt då man inte behöver göra någonting och även kan sätta upp ett autospar. Har man dessutom sina innehav i ett investeringssparkonto (ISK) istället för en aktie- och depåkonto så behöver man inte oroa sig över eventuell vinstskatt då allt schablonbeskattas. Potentialen i att tjäna mer genom börsens bolag än genom andra investeringar är lika stor eller liten som alla börsens bolag då det kan spreta ordentligt från bolag till bolag. Den stora fördelen tycker jag istället hör till friheten i att själv kunna bestämma när man vill sälja av eller köpa mer.

- Fastigheter/uthyrning. För det första krävs en ganska stor summa för att köpa en fastighet och detta har jag inte gjort i uthyrningssyfte. Det jag däremot gjort är att hyra ut en bostadsrätt över ett par år. Det är bostadsrättsföreningen som bestämmer om du får hyra ut eller inte och de flesta godkänner runt två års uthyrning. När jag studerade köpte jag en bostadsrätt där föreningen inte hade någon regel för hur länge man fick hyra ut bara de som hyrde var bra människor. Jag hade tre eller fyra olika hyresgäster och minns att jag vid ett tillfälle fick säga upp en boende. En annan gång hade kyl/frys gått sönder och det var bara och köpa nytt. Kort sagt för detta med sig en del arbete och oförutsedda engångskostnader kan uppkomma som stryker senaste halvårets vinst. Efter att man hyrt ut över en viss summa per år (i dagsläget 40000 kr) kräver Skatteverket att man skattar 30 % på resterande vinst.

- Många bloggare, instagrammare, twittrare, youtubers etc. tipsar om hur man kan tjäna pengar på sina sociala medier, oftast med reklam eller affiliatelänkar. Jag vet inte om jag håller med om att detta är en riktigt passiv inkomst eftersom att man inte får besökare om man inte är själv är aktiv. Det är klart att många läsare kollar runt och ser bloggarna även när någon inte postat på länge men efter ett tag krävs det ändå någon form av aktivitet. Sedan kan säkert en del större bloggar tjäna mycket på låg aktivitet vilket gör att det kanske känns som en rent passiv inkomst. Detta är en inkomstkälla jag inte har för tillfället och skulle jag få detta i framtiden så hade jag nog skapat en ny portfölj för att få dem att växa och därifrån skänkt en del av utdelningen till välgörenhet (hit räknar jag även allt jag kan få från andra länkar). Jag funderar på om jag i slutändan kommer skänka allt eller låta det växa och fortsätta skänka delar av utdelningen så att det jag skänker blir mer och mer för varje år.

- En annan del av inkomst som jag sett dyka upp är betalda undersökningar. Inte heller här anser jag att de platsar på en lista som passiva inkomster då man aktiverar sig för att svara på frågorna. Istället bör kanske detta hamna under tips för extra inkomster. Jag har provat flera olika appar och sidor som jag tagit bort så småningom men de som fått vara kvar är MOBROG och Schibstedpanelen. Schibsted betalar faktiskt en helt ok summa för tiden det tar men enligt mig kan man inte lita på den tid en enkät kommer ta hos MOBROG och de betalar i dagsläget ut mindre än en krona per minut. Vill ni ändå prova kan ni använda min länk (https://www.mobrog.com/se/betalande-undersoekningar/registrera-dig.html?membership_promotion=0&i_invite=9331587-5f68415d9fd4b) och gör ni det får jag 10 kr efter det att ni fulländat tre enkäter. Jag brukar sitta och kika lite på dessa när jag är på resande fot och väljer oftast de lite kortare formulären.

Här stannar jag då dessa inkomster är de flesta jag ser på instagramflödet och som jag själv testat på. Jag kan ändå tycka att mina investeringar på börsen är den bästa kombinationen av passiv inkomst med frihet att när som helst kunna köpa eller sälja även om min strategi mer går ut på att köpa och behålla.

Sommaren är över

Jag ser att jag startade denna bloggen precis före det att jag gick på semester. Nu har jag haft mina fyra mycket efterlängtade veckor och började jobba i veckan igen. Mitt mål för framtiden är att kunna gå ner i arbetstid, vara ledig mer än vad arbetet i sig tillåter och då istället få leva på utdelningen.

Jag fick ett intresse för börsen och hur ränta-på-ränta-effekter fungerar någon gång under 2010. Det var det år jag började studera på heltid. Före jag började studera hade jag jobbat och bott hemma över runt 2 år och hade då sparat ihop en del. Jag förstod då att denna summa helt skulle försvinna om jag inte tog några lån och levde på denna summa som jag då hade på ett bankkonto (med usel ränta).

Då jag förstod detta och skulle flytta hemifrån så köpte jag istället en hyffsat billig lägenhet. Jag tänkte att det är en risk men hoppas och förstod att lägenheten förmodligen skulle gå upp i värde under mina 3,5 år som student. Detta är förmodligen än idag det bästa köpet jag någonsin gjort.
Resterande summa pengar som jag hade kvar efter att ha köpt lägenheten började jag köpa aktier för. Då hade jag ingen strategi utan tänkte kortsiktigt och få ihop snabba cash. Jag köpte aktier med hög direktavkastning och kunde i vissa lägen köpa före X-datum och sälja direkt efter. Det var först efter ett tag som jag insåg att aktien i sig gick ner i princip lika mycket som utdelningen gav. Jag var med andra ord inte särskilt långsiktig. När jag hållit på med förhoppningsbolag och att försöka få till snabba klipp under ett par år bestämde jag mig 2015 för att byta strategi. Att tillägga är att jag redan 2013 bytte bank för mina aktier/fonder för att få en bättre översikt. Det som gjorde att jag övervägde bytet mest var dock courtagen som jag insåg var en allt för stor del av mina många och oftast små köp.

Under 2013-2015 läste jag flera böcker, tidningar/artiklar, bloggar och annat på det som kom att bli mitt sätt att spara. Jag läste om divident-carpet-bombing, Warren Buffett, skillnaderna mellan daytrading, swingtrading, om att investera långsiktigt och mycket annat som kom över mig. Först här började jag också förstå att det mest säkra sättet att tjäna pengar på börsen är att investera i stabila bolag över tid.

Under 2015 bytte jag från ett vanligt aktie- depåkonto till ett investeringssparkonto och först därefter började min portfölj ta fart på allvar då jag inte längre behövde skatta på mina utdelningar i samma mån. Man kan även säga att jag ändrade den typ av aktier jag helst köpte. Jag tänkte ut en drömportfölj med ett antal stabila bolag, gärna utdelningshöjare, i olika brancher och funderade mycket kring hur stor del av portföljen mina bolag skulle få ta. Vidare började jag under åren förstå att direktavkastningen i sig inte säger så mycket om hur ett företag mår utan att det är viktigare med att se till företagets förmåga att upprätthålla en stigande utdelning.

Första inlägget, nådens år 2019

Hej 

Detta är min blogg om investeringar i främst aktier. Fokus kommer vara på placeringar och min strategi är att köpa och behålla för att bygga upp en fin pengamaskin med stöd av utdelningar.

Jag kommer skriva om ekonomi, investeringar, bolag och varför jag köper, säljer eller bara behåller någonting. Jag har ett engagemang i att sprida risker i form av att investera i bolag på andra börser. Min största del hör däremot hemma på Stockholmsbörsen.

Målet är att uppnå en högre grad av ekonomisk frihet och att således kunna gå ner i arbetstid utan att behöva dra ner på min levnadsstandard.

Hadefinthaj :)