Översikt december

I slutet av varje månad sammanställs vilka utdelningar och förändringar som sker i portföljen så att jag lätt kan följa utvecklingen.

Utdelningar:

Under december månad har jag fått månatliga utdelningar från Global X SuperDividend ETF, Global X SuperIncome Preffered ETF, Realty Income Corp, STAG Industrial Inc och NorthWest Healthcare Properties REIT. Utöver dessa har jag också fått utdelningar från Unilever, Johnson & Johnson och Coca-Cola.

Köp och sälj:

Denna månaden har jag köpt mer i Swedbank, Resurs Holding och Nobina.

Under månaden har också mina köp i fonder fortsatt. Fonderna jag köper varje månad är Avanza Zero (en svensk indexfond som är avgiftsfri), Catella Hedgefond A, PriorNilsson Smart Global, Spiltan Aktiefond Investmentbolag och Spiltan Globalfond Investmentbolag.

Tankar under månaden (året):

Den svenska delen av portföljen är per den 23 december upp 39,62 procent vilket jämfört med indexet OMXS30GI (som gått upp en bit över 30 %) är riktigt fint. Jag är väldigt nöjd med 2019 börsår som helhet. I och med denna uppgång har också mina förväntningar för 2020 gått ner en del och även om jag hoppas på att gå in i 2021 med plus så tror jag vi går mot ett mellanår där inte mycket rör på sig.

Min utländska del av portföljen är upp 26,47 % vilket inte är lika bra men fortfarande ett av de bättre börsåren om man ser till helheten. 

Ska man lita på statistik så kan det vara värt att nämna att efter ett bra börsår brukar börsen även gå upp kommande år. Oavsett hur 2020 blir kursmässigt så ser jag fram emot mer utdelningar i år än förra.

Gott nytt år.

Om konjunkturen, inflationen och sparandet

Måndagen den 16 december släppte Centrum för Konsumtionsvetenskap sin årliga rapport(https://cfk.gu.se/aktuellt/nyheter/n//tydliga-konsumtionstecken-pa-att-lagkonjunktur-ar-pa-vag.cid1668063). Forskare ser flera signaler som tyder på att en lågkonjunktur är på gång. De tecken man sett är:

•  Det sker färre besök på kvällsrestauranger, baren och pubar samt att mindre pengar läggs på nöjesrestauranger

•  Mindre pengar spenderas utomlands. 

• Mindre pengar spenderas på kläder.

•  Färre köp av nya bilar.

•  Inköp av möbler och inredning ökar mindre än tidigare år.

•  Mindre generositet (man donerar mindre till hjälporganisationer).

Trots detta ökar konsumtionen i Sverige men detta ska enligt rapporten främst ske på grund av kostnader kopplade till bostad och mat vilket är mer livsnödvändiga utlägg. 

På torsdagen den 19 december menar Stefan Ingves som är med i en artikel på Dagens Industri att man förväntat sig att inflationen skulle sjunka en del i närtid, vilket den gjort men att det finns förutsättningar att inflationen ska stiga framöver. Stefan menar att vi haft en stark konjunktur under lång tid och en kronförsvagning vilket inneburit en ökad prisökningstakt. På grund av detta har man valt att höja reporäntan till noll från och med den 8 januari 2020.

Frågan blir hur långt i framtiden effekterna (av de tecken som rapporten visar) kommer visa sig i ekonomin. Det finns helt klart två åsiktsläger i Sverige om åt vilket håll man tror att ekonomin utvecklas. Stefan Ingves förklarar att räntorna i världen fortsatt är låga och att man inte utesluter att sänka räntan till minus igen om man ser behov av det. Samma dag som artikeln kom på DI så kom en annan med Anders Borg som tycker att räntehöjningen kom i ett märkligt läge när andra centralbanker sänker. Det känns som ett läge där experter ser på signaler och önskar fortsatt minusränta men där Riksbanken ändå höjer utifrån att de kan se att det finns förutsättningar för höjd inflation framöver. 

Generellt innebär en lågkonjunktur en lägre inflation då en låg efterfrågan på varor och tjänster brukar innebära färre prishöjningar. Ibland kan det även innebära att prisnivån sjunker (alltså deflation). Oavsett har jag själv inte märkt att min egen konsumtion förändrats något särskilt. Jag försöker att leva sparsamt oavsett det nationella ekonomiska läget och unnar mig när jag känner ett behov av det. De pengar jag avsätter till mitt sparande ska så småningom investeras i börsen. Om det sedan sker under en högkonjunktur eller en lågkonjunktur bryr jag mig mindre om. Självklart hade det gynnat mig att köpa kvalitetsbolag till rabatt om kurserna kommit ner och inneburit en viss hävstång inför nästa uppgång. Men fram tills dess (sålänge börsen och många kurser nosar på all-time-high) är jag lite mer selektiv med vad jag köper (jag kanske inte ökar i lika hög takt i de bolag som gått urstarkt det senaste året). Jag brukar kolla på vilka av mina portföljbolag som har en bra intjäningsförmåga framgent och i kombination med en bra direktavkastning, som gärna får öka lite varje år.

God Jul :)

Guld som hedge

Som investerare finns det få råvaror som är så säkert som guld. Jag som är mer av en utdelningsinvesterare har ingen exponering alls mot guld och har ganska dålig exponering mot råvaror överhuvudtaget. Eftersom råvaror som guld, silver och olja ofta ökar i värde när övriga börser faller så får man en viss hedge (https://sv.wikipedia.org/wiki/Hedging) gentemot aktiemarknaden som helhet.

Själv har jag länge funderat på om jag skulle köpa fysiskt guld eller köpa någon börshandlad produkt med koppling till guldets värde. Vid köp av fysiskt guld krävs antingen att jag hyr ett fack hos banken eller att jag själv först köpt någon form av värdeskåp vilket i sig kan bli en ganska dyr kostnad om man avser förvara större mängder. Allt detta i åtanke började jag istället kika på olika sätt att investera i guld på börsen. Det finns många sidor som skriver om olika sätt och olika produkter att handla i men jag valde att dela in dessa i främst tre olika kategorier. Många företag på börsen jobbar med att bryta guld i gruvor vilket av naturliga skäl blir en form av exponering mot guldet. Andra produkter kan vara ETF:er (börshandlade fonder) som följer guldindex men inte har något eget fysiskt guld i företaget. Inget av detta har lyft mitt intresse då jag är mer intresserad av att faktiskt äga guldet (men samtidigt inte bekosta dyra säkerhetslösningar och jox med tackor). Jag har därmed fastnat för den typ av företag som, med investerarens medel, köper fysiskt guld och förvarar i sina egna valv. Det finns flera exempel och den jag för tillfället är mest intresserad av är Xetra-Gold (4GLD). Det är ett tyskt företag som handlar i euros per gram guld och förvarar det fysiska guldet i Clearstream Bankings (helägt dotterbolag till Deutsche Börse) valv i Frankfurt.

Som jag har förstått det innebär en del av fonden en rättighet att få ett gram guld levererat till sig om man vill. Om en ägare inte är tillåten att skicka guld till så får man istället en återbetalning i form av pengar till ett värde av guldet vid den angivna säljpunkten. 

Enligt Xetra-Golds egna hemsida (https://www.xetra-gold.com/en/news/news/europes-leading-gold-backed-etc-xetra-gold-now-available-in-the-nordics/) har nordiska länder (Danmark, Finland, Norge och Sverige) blivit tillgängliga för fonden. Den första mäklaren blev Nordnet som jag inte har. Jag är inte heller villig att skaffa konto för endast denna del just nu och enligt Xetra-Gold bör andra mäklare också få möjlighet att handla den snart.

Glad Lucia :)