Översikt oktober

I slutet av varje månad sammanställs vilka utdelningar och förändringar som sker i portföljen så att jag kan följa utvecklingen bakåt i tiden.

Utdelningar:

Under oktober månad har jag fått månatliga utdelningar från Global X SuperDividend ETF, Global X SuperIncome Preffered ETF, Realty Income Corp och STAG Industrial Inc. Utöver dessa har jag också fått utdelningar från Coca-Cola Co, Bank of Nova Scotia, Resurs Holding, Telia Company och Atlas Copco.

Köp och sälj:

Denna månaden har jag blivit aktieägare i ett nytt bolag för portföljen. Jag har köpt ett Kanadensiskt bolag som heter NorthWest Healthcare Properties REIT. Av befintliga innehav har jag gjort påfyllnad i Castellum och Swedbank. Jag har halverat mitt innehav i både Realty Income Corp (vilka medel jag direkt köpte NorthWest Healthcare Properties med) och i NetEnt. Såhär i efterhand skulle jag likväl sålt av allt i NetEnt men det är lätt att vara efterklok.

Tankar under månaden:

Under månaden har jag förutom köp i aktier också börjat köpa fonder. Min tanke är att i slutet av varje månad investera en liten summa i 5 olika fonder som jag har spanat på under lång tid. Dessa fonder är Avanza Zero (en svensk indexfond som är avgiftsfri), Catella Hedgefond A, PriorNilsson Smart Global, Spiltan Aktiefond Investmentbolag och Spiltan Globalfond Investmentbolag.

Som ni säkert redan vet går jag och min sambo i köpa-hus-tankar och om det blir ett köp under hösten/vintern med inflytt en bit fram så kommer jag vilja öka sparandet direkt till sparkontot istället för medel som jag avsatt ska in på börsen. Summan kommer gå till antingen huset, eventuella renoveringar och oförutsedda kostnader.

Det kommer också bli mycket dyrare att leva i hus än som nu i lägenhet. Detta i och med att de månadsvisa kostnaderna för huset blir högre (uppvärmning, ammortering, ränta, el, vatten, sophämtning, bredband, TV, etc.) Men också att både jag och sambon kommer behöva använda bilen oftare. Vi har förmånen att bo i en lägenhet centralt i staden och går i nuläget till våra jobb vilket gör att vi kör kanske en eller som mest två gånger i veckan.

Trickle down economics och minusränta

Många är överens om att Sverige var som mest jämlikt under 1981. Därefter kan man se att klassklyftor men framförallt inkomstskillnader ökat. Under de senaste 30 åren har Sveriges politik inneburit ökade inkomstskillnader. Denna utveckling har dessutom accelererat sedan finanskrisen 2008 och har inneburit den största överflyttningen av förmögenhet i modern tid. Tidigare fick arbetare oftast löneökning i relation till företagens vinster men någon gång i början av 80-talet började andelsvinsten i företagen att öka på bekostnad av lönerna. Detta visas väldigt tydligt i SVTs dokumentär Lönesänkarna (https://www.svt.se/dokument-inifran/lonesankarna, fått höra att länken inte fungerar men den finns att se på youtube). En väldigt intressant skildring av vad som hänt och hur det kom sig att Sverige som en gång i tiden var ett av världens mest ekonomiskt jämlika länder helt raserats inom loppet av ett par årtionden.

Sverige är på intet sätt unikt och det finns flera megatrender i världen, och framförallt i västvärlden, som Sverige på ett eller annat sätt hakat på. Viktiga politiska trender som rörde sig i världen på den tiden var Ronald Reagan i USA och Margaret Thatcher i Storbritannien. Här förespråkades ett ekonomiskt förslag om att ge de rika och företagen i samhället sänkta skatter för att på så vis stimulera företagande och i längden hela samhället. Teorin kom att kallas för Trickle-down economics (https://en.wikipedia.org/wiki/Trickle-down_economics) och tanken var att om rika gynnas så skulle förmögenheten sippra ner i samhället till medelklassen och vidare till arbetarklassen. Men så blev det inte. Visst lever hela världen idag i ett överflöd men efter flera år av den ekonomiska politiken kan man endast konstatera att detta ökat klasskillnaderna. De fattiga står i många samhällen kvar och stampar och de rika har ökat sina förmögenheter något oerhört. Någon större förändring i sentimentet av samhället har inte hänt och än idag plockar Sveriges regering bort olika beskattningar som endast tillfaller de rika (oavsett vilket parti som regerar). Senast i år har värnskatten slopats men andra exempel är förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten. Alliansen har också tagit bort fastighetsskatten vilket gör Sverige unikt då de flesta andra länder har någon form av denna skatt.

Inte nog med att Trickle-down economics är en av de största lögnerna inom ekonomisk politik så är det sedan lång tid tillbaka bevisat att det inte fungerar. Ändå fortsätter utvecklingen åt detta hållet. Senast i år publicerades en rapport (Tax Cuts For Whom? Heterogeneous Effects of Income Tax Changes on Growth and Employment by Owen M. Zidar https://www.nber.org/papers/w21035) där man undersökt hur skillnader i skatt för olika inkomstgrupper påverkar ekonomin. I rapporten kommer författaren fram till att den positiva relationen mellan skattelättnader och ökande av anställningar till stor del drivs av skattelättnader för låginkomsttagarna. Samtidigt är det tydligt i rapporten att skattelättnader för de som tjänar procentuellt mest påverkar jobbantalen i samhället ytterst lite.

En annan del av orsaken till den ojämlikhet som finns är den penningpolitik som förts sedan finanskrisen 2008. Eftersom räntorna varit låga har också de i regel mer riskfyllda tillgångarna blivit ett allt mer accepterat alternativ. En av anledningarna till låga räntor är för att få företag att låna, expandera och anställa fler. Man kan se att företagen lånar mer men inte att de expanderar eller anställer fler i samma utsträckning som var avsett med de låga räntorna. Däremot har svenskar lånat mer och med ett ränteavdrag på runt 30 % slår det även ojämnt när man ser till vilka som har möjlighet att få låna mest. Av de 30 miljarder som utgår för ränteavdrag så får den rikaste tiondelen runt tjugo gånger. Hans Heggeman på Statistiska Centralbyrån (https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Att-mata-fattigdom/) menar att ingen annan skatt eller reform har lika stor effekt i att omfördela från de ekonomiskt svaga till starka. Frågan om penningpolitik är minst sagt svårdebatterad. Riksbanken ska vara opolitisk men effekten av extremt låga räntor är tydlig. Den 11 september skrev Andreas Cervenka i Dagens Industri en mycket läsvärd analys av minusräntans effekter (https://www.di.se/analys/riksbanken-godde-de-rikaste-och-lamnade-de-andra-pa-perrongen/). Andreas skriver

"i en rapport från Nederländernas centralbank som publicerades tidigare i år har två forskare tagit ett större grepp och studerat hur penningpolitik har påverkat den rikaste procentens inkomster under perioden 1920-2015. Studien omfattar tolv länder däribland Sverige. Slutsatsen är att låga räntor kraftigt gynnar de som befinner sig överst på samhällsstegen, framför allt genom att priset på olika tillgångar stiger."

Vidare framkommer det att svenskar direktäger aktier för 2400 miljarder och att medianportföljen uppgår till 30.000 kr. Under 2016 ägde de 5 % med störst innehav runt 80 % av det totala aktieägandet. Andra delar Andreas skriver om är de långvariga effekterna av minusräntan och tar därmed upp fyra scenarios. Dels större spänningar mellan grupper, ökad risk för finanskris, politisk polarisering och ökad kriminalitet. En studie från Världsbanken pekar på samband mellan inkomstskillnader och våldsbrott. En svensk rapport från 2004 visar att fler personer med låga inkomster leder till ökat antal stölder och inbrott och i USA kunde två forskare 2014 visa på ett samband mellan att områden där ojämlikheten var som mest synlig också drabbades av flest våldsbrott.

Med denna utveckling får vi snart gå tillbaka till ett feodalsamhälle för att hitta en större skillnad mellan vilka som håller i förmögenheten. Väldigt många, och även jag, gynnas av en lågräntemiljö. Men till vilket pris?

Oktoberfest och investering i utländska aktier

Idag firar Avanza Oktoberfest med courtagefri handel på tyska aktier. Även om jag inte kommer handla några aktier idag så uppskattar jag alltid de gånger som nätmäklarna erbjuder att handla aktier courtagefritt. 

Flera år har de haft courtagefri handel på amerikanska aktier i samband med Black Friday som brukar ske i slutet av november (fjärde torsdagen i november). Jag har under ett par år fört över medel till min kapitalförsäkring för just denna dag men så, till min stora besvikelse, upphörde dem med erbjudandet under 2018. Summan jag förde över ville jag ändå investera men passade på att sprida ut mina köp, dels över tiden men också över flera marknader. Det var under detta året jag blev delägare i Bank of Nova Scotia, Sampo och Orkla. Jag har såklart även köpt på mig lite av de amerikanska aktierna som jag fortfarande gillar mycket. Med köpen på andra marknader sprider jag risken något för min portfölj och får dessutom en spridning i valutarisken i och med den svaga svenska kronan.

Bank of Nova Scotia är en av dem fem största bankerna i Kanada (https://en.wikipedia.org/wiki/Big_Five_(banks)) och har pyntat utdelning sedan 1833. De är ett av få företag som inte sänkte sin utdelning under finanskrisen och är också den av de fem stora bankerna som har störst verksamhet utomlands. Detta är något banken själv tagit fasta på och kallar sig själva för Kanadas mest internationella bank.

Orkla är en industrikonglomerat som grundades och har sin historik inom gruvbrytning och infrastruktur. Orkla har också investerat och varit engagerade en sväng inom media och var ett tag ett av de tre största mediaföretagen i Norge. Idag fokuserar Orkla stort på livsmedelsindustrin i den nordiska marknaden och flera av de livsmedel vi ser i affärerna hör till Orkla. Orkla äger i Sverige livsmedelsvarumärken som Abba, Kalles, Svennes, Ejderns, Findus, Felix, Ekströms, Risifrutti, Grandiosa, Önos, FUN Light, JOKK, Den Gamle Fabrik, OLW, Göteborgs Kex etc.

Sampo är ett finländskt finansbolag med rötter inom försäkringsbranschen. De har kontroll över försäkringsbolaget IF och bedrev även en egen bankverksamhet fram till 2006 då man valde att sälja bankverksamheten till Danske Bank. Därefter har man börjat investera i banken Nordea och blev så småningom den enskilt största ägaren med över 20 % av aktierna. Tidigare i år har man valt att dela ut allt över 20 procent till sina aktieägare. 

Lite kul kuriosa är att Sampo i finländsk mytologi är en magisk artefakt som smiddes av en gud vid namn Ilmarinen (https://en.wikipedia.org/wiki/Ilmarinen). En finlandssvensk författare vid namn Lönnrot har tolkat Kalevala som att Sampo är en slags kvarn som producerar guld, salt och mjöl utan råvaror. Bilden till höger är på när Sampo blir till.