fredag 10 september 2021

Vanguard - Om indexfondens beständighet


Vanguards är en av tre jättar som anses dominera fondmarknaden i USA (tillsammans med världens största kapitalförvaltare Blackrock och investmentbanken State Street). Samtliga har sitt huvudkontor i olika städer. Blackrocks huvudkontor finns i New York, State Street har sitt i Boston och Vanguards huvudkontor ligger i Philadelphia.

















Det som skiljer Vanguards åt är att bolaget inte är börsnoterat utan ägs av sina egna fonder och var bland de första att implementera en ömsesidigt ägd fond (mutual fund) som var avsedd för den breda massan i USA. Den första fonden hette First Index Investment Trust men heter idag Vanguard 500 Index Fund och är en av världens största indexfonder av denna karaktär. Till det fina med att investera i en sådan fond är att det garanterar en låg avgift (ingen som investerar i en fond vill att avgiften äter upp delar av det investerade kapitalet) då de som sköter fonden vill att fler ska investera i den och därmed göra den attraktiv genom låga omkostnader. Det blir helt enkelt win-win.

En annan fond som i sin tur kallas världens största indexfond är Vanguard Total Stock Market Index Fund som kommer i flera format. Ett format kallas Admiral (VTSAX) och har ett krav på en investering om intitialt 3000 $. Ett annat format är Investor Shares (VTSMX) och har inte samma krav på första investeringsbelopp. Den andra håller i sitt index runt 30 färre bolag och kostar mer i förvaltningsavgift (om än låga 0,14 %). Den sista versionen är en ETF (VTI) som på ett sätt är mer lik VTSAX. Den börshandlade versionen är en kopia på Admiral och har man inte 3000 $ att omgående sätta i rörelse men ändå vill ha VTSAX så går det bra att spara det man har i ETFen och när värdet överstiger 3000 kan man på de flesta håll, skattefritt, konvertera så att man får VTSAX. ETFen har faktiskt den lägsta förvaltningsavgiften på 0,03 % och Admiralfonden har en avgift på 0,04 %. Den som äger VTSAX äger per automatik en del av varje börsnoterat bolag i hela USA och äger som beskrivet genom fonden, även en del av Vanguard.

Tre välkända investerare som på flera sätt förespråkat denna form av investeringar är:

1) Grundaren och första VD:n av Vanguards hette John "Jack" C. Bogle och han dog i januari 2019. John krediterades för att ha skapat den första indexfonden och var en investerare som ofta förespråkade långsiktigt tålamod över kortsiktiga åtgärder och minskade mäklaravgifterna så mycket som möjligt. Det finns många intervjuer och annat på nätet med John som är mycket sevärda.

2) En annan välkänd investerade som förespråkar Vanguards indexfonder är J.L Collins (länk till hans blogg: https://jlcollinsnh.com/). J.L Collins förespråkar delar som hos många investerade är mer kontroversiella såsom att man tjänar mer på att hyra en lägenhet än att köpa och att istället investera allt man kan i VTSAX. Han menar exempelvis att man slipper bry sig om när vitvarorna går sönder och att låta det bekymret vara hyresvärdens. Jag tror detta blir väldigt individuellt och beror på många faktorer så som i vilket land och vart i landet man bor, men om man hittar en hyreslägenhet med tillräckligt låg hyra och schyst hyresvärd så kan det absolut väga upp vad en eventuell värdeökning av bostaden hade kunnat göra. Så som hyror ökar över tid, har också börsen över tid gått upp och därmed indexfonden man köpt andelar i. För er som sett filmen The Gambler finns det en rolig scen med John Goodman som J.L Collins gjort en egen version av (på bloggen finns ett inlägg där man kan se båda versionerna: https://jlcollinsnh.com/2016/03/19/f-you-money-john-goodman-v-jlcollinsnh/).

3) Den mest välkända investeraren som förespråkar indexfonder måste väl i dagsläget ändå vara Oraklet från Omaha, Warren Buffett. Warren har ofta lyft Jack's metoder. Vad jag läst senast är att Warren Buffett många gånger förespråkat billiga indexfonder framför sitt eget investmentbolag Berkshire Hathaway. Jag har ingen koll på om det faktiskt stämmer men tycker att det säger något om hans förkärleken till indexfonder.

En annan mycket välkänd investerare är Michael Burry som förutsåg bostadsbubblan i USA och blankade den samt blev internationellt känd genom filmen The Big Short från 2015. Han har sedan lång tid tillbaka menat att investeringar i indexfonder representerar nästa stora bubbla. Michael menar att centralbanker och det internationella ramverket för att bedöma bankers kreditvärdighet (Basel III) i princip tagit bort prisupptäckten från kreditmarknaderna vilket i sin tur innebär att risken vid bedömning av räntan inte längre kan prissättas korrekt. Nu har passiva investeringar tagit bort prisupptäckt från kapitalmarknaderna vilket innebär att de enkla modellerna som får människor att investera i olika sektorer, index, fonder och etf:er (som i sin tur efterliknar dessa strategier) inte längre kräver den säkerhetsnivåanalys som krävs för att få fram den korrekta prissättningen. Detta systemfel som Michael Burry poängterar menar han är mycket likt bubblan i syntetiska tillgångsstödda CDO's före finanskrisen mellan 2007 och 2008. Liksom vid den krisen görs ingen korrekt fundamental analys utan prissätts istället av massiva kapitalflöden från ofta välkända Nobelprisade modeller av risk som inte stämmer.

Jag tror att den stora skillnaden mellan å ena sidan Michael Burry och å andra sidan de välkända investerarna ligger i deras perspektiv. På kort sikt har nog Michael Burry rätt i att det är farligt hur marknaden prissätter olika passiva investeringsmodeller och det mycket väl kan bli en bubbla samtidigt som många andra välkända investerare har investeringshorisonter som sträcker sig över hela deras liv och då gör en "bubbla" ingenting, särskilt om börsen går som den gjort efter de senaste kriserna.

Själv har jag länge varit intresserad av att köpa VTI eller VTSAX men jag har en del andra aktier och fonder på span först. VTI finns att köpa via Nordnet men inte på Avanza. Är man intresserad av Blackrock eller State Street så är båda noterade på NYSE och kan handlas via de flesta banker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar