Översikt november

I slutet av varje månad sammanställs vilka utdelningar och förändringar som sker i portföljen så att jag lätt kan följa utvecklingen.

Utdelningar:
Under november månad har jag fått månatliga utdelningar från Global X SuperDividend ETF, Global X SuperIncome Preffered ETF, Realty Income Corp, STAG Industrial Inc och NorthWest Healthcare Properties REIT. Utöver dessa har jag också fått utdelningar från AT&T, Procter & Gamble och Unilever.

Köp och sälj:

Under månaden har mina fondköp fortsatt. Fonderna jag köper varje månad är Avanza Zero (en svensk indexfond som är avgiftsfri), PriorNilsson Smart Global, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, Spiltan Globalfond Investmentbolag samt Avanza World Tech by TIN.

Denna månaden har jag fyllt på i Europris. Inga försäljningar har skett under månaden.

Tankar under månaden:

November månad har varit en medioker månad när det kommer till utdelningar. Det är också en av de månader under året som jag investerat minst. Detta beror såklart på flera orsaker men främst är väl att det skett en så stor kursrusning i många aktier och i synnerhet de jag själv velat öka i. Det kom stora nyheter för flera av mina aktier men det största måste nog ändå vara Sampos intentioner att sälja av Nordea för att bli en mer renodlad försäkringskoncern. Det har varit många analytiker och börsintresserade som under året skrivit att det blir en bra affär för både Nordea att bli uppköpt och för Sampo att sälja. Frågan är om det verkligen var en bra affär att börja sälja av redan i början av månaden. Christel Gardell som medverkar i en intervju på DI tycker att tajmingen är märklig givet det låga aktiepriset och Nordeas attraktiva värdering.

Om konjunkturen, inflationen och sparandet

Måndagen den 16 december släppte Centrum för Konsumtionsvetenskap sin årliga rapport(https://cfk.gu.se/aktuellt/nyheter/n//tydliga-konsumtionstecken-pa-att-lagkonjunktur-ar-pa-vag.cid1668063). Forskare ser flera signaler som tyder på att en lågkonjunktur är på gång. De tecken man sett är:

•  Det sker färre besök på kvällsrestauranger, baren och pubar samt att mindre pengar läggs på nöjesrestauranger

•  Mindre pengar spenderas utomlands. 

• Mindre pengar spenderas på kläder.

•  Färre köp av nya bilar.

•  Inköp av möbler och inredning ökar mindre än tidigare år.

•  Mindre generositet (man donerar mindre till hjälporganisationer).

Trots detta ökar konsumtionen i Sverige men detta ska enligt rapporten främst ske på grund av kostnader kopplade till bostad och mat vilket är mer livsnödvändiga utlägg. 

På torsdagen den 19 december menar Stefan Ingves som är med i en artikel på Dagens Industri att man förväntat sig att inflationen skulle sjunka en del i närtid, vilket den gjort men att det finns förutsättningar att inflationen ska stiga framöver. Stefan menar att vi haft en stark konjunktur under lång tid och en kronförsvagning vilket inneburit en ökad prisökningstakt. På grund av detta har man valt att höja reporäntan till noll från och med den 8 januari 2020.

Frågan blir hur långt i framtiden effekterna (av de tecken som rapporten visar) kommer visa sig i ekonomin. Det finns helt klart två åsiktsläger i Sverige om åt vilket håll man tror att ekonomin utvecklas. Stefan Ingves förklarar att räntorna i världen fortsatt är låga och att man inte utesluter att sänka räntan till minus igen om man ser behov av det. Samma dag som artikeln kom på DI så kom en annan med Anders Borg som tycker att räntehöjningen kom i ett märkligt läge när andra centralbanker sänker. Det känns som ett läge där experter ser på signaler och önskar fortsatt minusränta men där Riksbanken ändå höjer utifrån att de kan se att det finns förutsättningar för höjd inflation framöver. 

Generellt innebär en lågkonjunktur en lägre inflation då en låg efterfrågan på varor och tjänster brukar innebära färre prishöjningar. Ibland kan det även innebära att prisnivån sjunker (alltså deflation). Oavsett har jag själv inte märkt att min egen konsumtion förändrats något särskilt. Jag försöker att leva sparsamt oavsett det nationella ekonomiska läget och unnar mig när jag känner ett behov av det. De pengar jag avsätter till mitt sparande ska så småningom investeras i börsen. Om det sedan sker under en högkonjunktur eller en lågkonjunktur bryr jag mig mindre om. Självklart hade det gynnat mig att köpa kvalitetsbolag till rabatt om kurserna kommit ner och inneburit en viss hävstång inför nästa uppgång. Men fram tills dess (sålänge börsen och många kurser nosar på all-time-high) är jag lite mer selektiv med vad jag köper (jag kanske inte ökar i lika hög takt i de bolag som gått urstarkt det senaste året). Jag brukar kolla på vilka av mina portföljbolag som har en bra intjäningsförmåga framgent och i kombination med en bra direktavkastning, som gärna får öka lite varje år.

God Jul :)

Trickle down economics och minusränta

Många är överens om att Sverige var som mest jämlikt under 1981. Därefter kan man se att klassklyftor men framförallt inkomstskillnader ökat. Under de senaste 30 åren har Sveriges politik inneburit ökade inkomstskillnader. Denna utveckling har dessutom accelererat sedan finanskrisen 2008 och har inneburit den största överflyttningen av förmögenhet i modern tid. Tidigare fick arbetare oftast löneökning i relation till företagens vinster men någon gång i början av 80-talet började andelsvinsten i företagen att öka på bekostnad av lönerna. Detta visas väldigt tydligt i SVTs dokumentär Lönesänkarna (https://www.svt.se/dokument-inifran/lonesankarna, fått höra att länken inte fungerar men den finns att se på youtube). En väldigt intressant skildring av vad som hänt och hur det kom sig att Sverige som en gång i tiden var ett av världens mest ekonomiskt jämlika länder helt raserats inom loppet av ett par årtionden.

Sverige är på intet sätt unikt och det finns flera megatrender i världen, och framförallt i västvärlden, som Sverige på ett eller annat sätt hakat på. Viktiga politiska trender som rörde sig i världen på den tiden var Ronald Reagan i USA och Margaret Thatcher i Storbritannien. Här förespråkades ett ekonomiskt förslag om att ge de rika och företagen i samhället sänkta skatter för att på så vis stimulera företagande och i längden hela samhället. Teorin kom att kallas för Trickle-down economics (https://en.wikipedia.org/wiki/Trickle-down_economics) och tanken var att om rika gynnas så skulle förmögenheten sippra ner i samhället till medelklassen och vidare till arbetarklassen. Men så blev det inte. Visst lever hela världen idag i ett överflöd men efter flera år av den ekonomiska politiken kan man endast konstatera att detta ökat klasskillnaderna. De fattiga står i många samhällen kvar och stampar och de rika har ökat sina förmögenheter något oerhört. Någon större förändring i sentimentet av samhället har inte hänt och än idag plockar Sveriges regering bort olika beskattningar som endast tillfaller de rika (oavsett vilket parti som regerar). Senast i år har värnskatten slopats men andra exempel är förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten. Alliansen har också tagit bort fastighetsskatten vilket gör Sverige unikt då de flesta andra länder har någon form av denna skatt.

Inte nog med att Trickle-down economics är en av de största lögnerna inom ekonomisk politik så är det sedan lång tid tillbaka bevisat att det inte fungerar. Ändå fortsätter utvecklingen åt detta hållet. Senast i år publicerades en rapport (Tax Cuts For Whom? Heterogeneous Effects of Income Tax Changes on Growth and Employment by Owen M. Zidar https://www.nber.org/papers/w21035) där man undersökt hur skillnader i skatt för olika inkomstgrupper påverkar ekonomin. I rapporten kommer författaren fram till att den positiva relationen mellan skattelättnader och ökande av anställningar till stor del drivs av skattelättnader för låginkomsttagarna. Samtidigt är det tydligt i rapporten att skattelättnader för de som tjänar procentuellt mest påverkar jobbantalen i samhället ytterst lite.

En annan del av orsaken till den ojämlikhet som finns är den penningpolitik som förts sedan finanskrisen 2008. Eftersom räntorna varit låga har också de i regel mer riskfyllda tillgångarna blivit ett allt mer accepterat alternativ. En av anledningarna till låga räntor är för att få företag att låna, expandera och anställa fler. Man kan se att företagen lånar mer men inte att de expanderar eller anställer fler i samma utsträckning som var avsett med de låga räntorna. Däremot har svenskar lånat mer och med ett ränteavdrag på runt 30 % slår det även ojämnt när man ser till vilka som har möjlighet att få låna mest. Av de 30 miljarder som utgår för ränteavdrag så får den rikaste tiondelen runt tjugo gånger. Hans Heggeman på Statistiska Centralbyrån (https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Att-mata-fattigdom/) menar att ingen annan skatt eller reform har lika stor effekt i att omfördela från de ekonomiskt svaga till starka. Frågan om penningpolitik är minst sagt svårdebatterad. Riksbanken ska vara opolitisk men effekten av extremt låga räntor är tydlig. Den 11 september skrev Andreas Cervenka i Dagens Industri en mycket läsvärd analys av minusräntans effekter (https://www.di.se/analys/riksbanken-godde-de-rikaste-och-lamnade-de-andra-pa-perrongen/). Andreas skriver

"i en rapport från Nederländernas centralbank som publicerades tidigare i år har två forskare tagit ett större grepp och studerat hur penningpolitik har påverkat den rikaste procentens inkomster under perioden 1920-2015. Studien omfattar tolv länder däribland Sverige. Slutsatsen är att låga räntor kraftigt gynnar de som befinner sig överst på samhällsstegen, framför allt genom att priset på olika tillgångar stiger."

Vidare framkommer det att svenskar direktäger aktier för 2400 miljarder och att medianportföljen uppgår till 30.000 kr. Under 2016 ägde de 5 % med störst innehav runt 80 % av det totala aktieägandet. Andra delar Andreas skriver om är de långvariga effekterna av minusräntan och tar därmed upp fyra scenarios. Dels större spänningar mellan grupper, ökad risk för finanskris, politisk polarisering och ökad kriminalitet. En studie från Världsbanken pekar på samband mellan inkomstskillnader och våldsbrott. En svensk rapport från 2004 visar att fler personer med låga inkomster leder till ökat antal stölder och inbrott och i USA kunde två forskare 2014 visa på ett samband mellan att områden där ojämlikheten var som mest synlig också drabbades av flest våldsbrott.

Med denna utveckling får vi snart gå tillbaka till ett feodalsamhälle för att hitta en större skillnad mellan vilka som håller i förmögenheten. Väldigt många, och även jag, gynnas av en lågräntemiljö. Men till vilket pris?

Investmentbolag

I fredags den 9 augusti skriver DI om Per H Börjesson som är VD och grundare för investmentbolaget Spiltan. Det skrivs om hans bok "Så här blir du miljonär i hängmattan" där Per själv kommenterar om att det handlar om enkla, sunda principer. Han påpekar att det handlar om att spara en del av sin lön, tänka på ränta-på-ränta och att fatta egna beslut (vara försiktig med rådgivare).

På frågan om vad Per tror om börsen svarar han att börsen alltid går upp, ner eller är lika och att han alltid får rätt med det resonemanget. Det är svårt att inte stämma överens med den logiken. Per påpekar samtidigt att man är en vinnare på lång sikt om man har aktier eller fonder och kollar man till historiken stämmer även detta klockrent. 
Per tipsar om att köpa och behålla investmentbolag då dessa har låga kostnader, förvaltning och aktiva ägare som jobbar med innehaven och är långsiktiga. Per lyfter Investor, Lundberg och Latour som favoriter i sektorn. Detta var extra kul att läsa då dessa även är mina favoriter och jag äger dem alla tre. Det jag gillar med dessa är också att de har lite olika företag i sina portföljer vilket justerar för en fin riskspridning.

Själv ser jag att min viktning i Investor är som jag önskar men att jag med fördel kan köpa på mig fler Lundbergs och Latour. Drömläget vore kanske att få en någorlunda likvärdig viktning i alla tre men det kommer ta lång tid för mig att komma dit. I nuläget har jag läst att både Latour och Lundbergs handlas till premie vilket medför att jag är mindre investeringsbenägen i just dessa två. Investor kommer jag nog inte heller köpa på ett tag då denna gått upp så mycket den senaste tiden och jag känner mig nöjd med viktningen. Jag får se hur börsläget och just hur aktiekurserna ser ut under hösten innan jag köper mer i någon. Förvisso vet jag att inte försöka köpa i bottnar utan att regelbundna köp är bäst men jag vill ändå inte köpa på toppar om det kan undvikas.

I somras inhandlades mestadels bankaktier då jag ökade på mitt innehav i både Swedbank och Handelsbanken. Sedan jag fick ett par Nordea-aktier i form av utdelning från Sampo inhandlades ett par till av Nordea på min KF. Mina Nordea i ISKen stör mig något nu men sålänge kursen är så pressad som den är får dessa ligga kvar och skvalpa. Jag har inte bråttom och även om jag betalar utländsk källskatt på denna utdelning så är det endast lite så det är ett av mina mindre innehav. Jag viktar gärna över pengarna mot min KF när det blir dags att köpa fler och när jag väl sålt mina aktier på ISKen så får dessa pengar stoppas i andra aktier. Jag plocka ogärna ut pengar från något av mina konton.

Ha de!