Finanscentrum i världen del 2 - Konstantinopel (och Bagdad)

Konstantinopel 600-, 800- och 900-talet.

Dagens Istanbul har under mycket längre tid varit känt i folkmun som Konstantinopel. Staden grundades av den romerska kejsaren Konstantin den store år 330 och döpte den till Nya Rom samtidigt som han flyttade dit det romerska rikets huvudstad. 100 år efter utnämnandet till huvudstad bodde över 1 miljon personer i staden. Invånarna i staden såg sig själva som romare och själva området som staden byggdes på kallades redan då Byzantium. Byzantion hette den stad som låg på platsen sedan tidigare och hade grundats av grekiska kolonisatörer redan 660 f.Kr. När Romarriken i praktiken delades i en östlig och en västlig del år 395 blev Konstantinopel huvudstad för den östliga och riket kom att benämnas Bysantiska riket eller Bysans. Bysans stod emot det osmanska riket tills det slutligen föll 1453.

Många källor hävdar att staden under 600-talet och återigen under 800 och 900-talet hade världens mäktigaste ekonomi då det låg i centrum för all handel mellan Europa, Eurasien och Nordafrika. Denna blomstrande tid gjorde området mycket rikt och det sägs att alla som vid tiden bodde innanför stadens murar kunde läsa, vilket såklart var väldigt viktigt och stort. All inhemsk och internationell handel kontrollerades strikt men under 1100- och 1200-talet började det ekonomiska övertaget skifta till de västerländska maritima republikerna som Venedig och Genua. Stor anledning var de handelsprivilegier som beviljades dem och de nätverk av hamnar som venetianska handelsmän fick kontroll över.

Bagdad 800-talet

Ett annat finansiellt centrum som var som störst under 800-talet var Bagdad som också var en central punkt för handel och låg bra till geografiskt utifrån sidenvägen. Det abbasidiska kalifatet grundades år 750 och kalifens bror byggde Bagdad intill en kristen by bredvid floden Tigris år 762. I slutet av 700 talet e.Kr grundades Vishetens hus i mitten av staden för att innehålla sällsynta böcker men under en sjunde kalifen omvandlades byggnaden till en offentlig akademi och ett bibliotek. Från grundandet av Vishetens hus till 1300-talet kallas perioden islamiska guldåldern. Bagdad sägs också då ha varit den största staden i världen, befolkningsmässigt.

Kort kan man säga att Bagdad under abbasidernas styre blev en stark stat med stabil ekonomi. Bagdad kontrollerade handel som bedrevs via land såsom sidenvägen och all handel runt Eufrat och Tigris som till stor del bestod av kryddor, guld, textilier och siden. Samtidigt var Konstantinopel den stat som kontrollerade handel via sjövägarna. År 1258 erövrades staden av mongolerna och tatarerna.

Beroende på källa varierar det om Bagdad eller Konstantinopel var det största finansiella centrat i världen. Oavsett om Bagdad var större eller inte kan man konstatera att Konstantinopel var Europas viktigaste handelscentrum under större del av medeltiden och tills det att republiken Venedig gick om.

Finanscentrum i världen del 1 - Rom (inkl grekiska städer och provinser)

Före Roms ekonomiska uppgång fanns det inget enstaka internationellt dominerande finanscentra som kan jämföras i någon mening med mer moderna centrum. Makt över handel, ekonomi och välstånd skiftade istället mellan flertalet stadsstater där Babylon, Aten, Alexandria och Kartago är värda att nämna. Detta var en tid då byteshandel var vanligt och den romerska soldaten levde från hand till mun även om tillfällen av plundring kunde ge ett visst tillskott. Att gå med i armén innebar dock att man i alla fall inte behövde svälta ihjäl.

Förutom antikens Rom går det att argumentera för att Kina och Indien varit mycket stora handelsmetropoler under väldigt lång tid men jag har ändå valt att fokusera på mer närliggande och tydliga nav utifrån ett europeiskt perspektiv.

Rom 100 f.Kr - 200 e.Kr.

Rom var rikets ekonomiska centrum och kontrollerade under lång tid handeln i hela medelhavet som de kallade "vårt hav". Romarrikets stora fördel kom då de på grund av utposterna anlade vägar och hamnar som nyttjades till att både transportera trupper men också införlivandet av nya samt befintliga rutter för handel. Kort beskrivet berodde Roms framgång på den infrastruktur de anlade och kontrollerade. Det var de rika familjerna (patricierna) som styrde, påverkade politik samt hade förutsättningarna att berika sig på handel. Trots detta hade även fattiga familjer och bönder (plebejerna) inget emot att leva inom Roms gränser då det också medförde en mer ordnad tillvaro med beskydd utifrån Roms lagar och regler. Perioden 27 f.Kr och till 180 e.Kr kallas Pax Romana och bestod av över 200 år av fred och stabilitet. Under denna period regerade också vad som kom att kallas de fem goda kejsarna som bestod av Nerva (96-98 e.Kr), Trajan (98-117 e.Kr), Hadrian (117-138 e.Kr), Antonius Pius (138-161 e.Kr) och Marcus Aurelius (161-180 e.Kr). Det kan vara värt att notera att även om perioden kallas Pax Romana innebar inte det att krig inte förekom, tvärtom expanderade imperiet mycket under tiden men blev också oerhört rikt och mäktigt. Före imperiet kallade sig Rom för republik och kung var ett skällsord. I praktiken styrdes området dock av en mer oligarkisk struktur som främjade maktmissbruk. Det var inte särskilt vackert men det fungerade i en ganska primitiv värld.

Roms ekonomiska makt och stabilitet började under 200- och 300-talet att vackla, även om den under lång tid fortfarande var ohotat störst. Flera pester drabbade imperiet och minskade befolkningen och arbetskraften. Hög beskattning och beroendet av slavarbete belastade ekonomin och skapade inflation. Levnadsstandarden sjönk och militären saknade ibland finansiering vilket påskyndade förfallet. Många romerska kejsare fick makten genom våld och mutor och politisk oro blev mer regel än undantag varför korruptionen inom centralmakten blev utbredd.

Alexandria 305 - 30 f.Kr.

Alexandrias historik som Hellenismens huvudstad innebar också att denna stad varit betydligt mer inflytelserik även före Roms uppgång under den Ptolemeiska dynastin som grundades av Ptolemaios I Soter som var från Ptolemaida i västra Makedonien (en av Alexander den stores närmsta män). Alexandria blev så småningom större än Kartago.

Efter det att handeln minskade i Rom tog utposten Alexandria (Egypten kallades ofta för Roms kornbod) över som det finansiella navet i det romerska riket efter Pax Romana. På grund av den negativa utvecklingen i Rom ansågs Alexandria mer stabilt och övertog den dominerande positionen av spannmålsförsörjning, långdistanshandel och hamnverksamhet. Trots Alexandrias övertag kvarstod länge den rent politiska makten i Rom. 

Orsaken till Roms fall kan inte härledas till ett enda tillfälle utan beror på flera omfattande faktorer. Nedgången ses ännu idag som ett skolexempel av hur imperium faller och flera likheter kan man se hos nedgångar av flertalet efterföljande imperier och stormakter. En spik som påskyndade förfallet var när kejsaren Constantin den store flyttade huvudstaden till det redan rika Byzantium och den splittring mellan öst- och västrom som följde. Östromerska riket överlevde i ytterligare cirka 1000 år efter västroms fall.