Visar inlägg med etikett inflation. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inflation. Visa alla inlägg

onsdag 15 juli 2026

Finanscentrum i världen del 1 - Rom (inkl grekiska städer och provinser)

Före Roms ekonomiska uppgång fanns det inget enstaka internationellt dominerande finanscentra som kan jämföras i någon mening med mer moderna centrum. Makt över handel, ekonomi och välstånd skiftade istället mellan flertalet stadsstater där Babylon, Aten, Alexandria och Kartago är värda att nämna. Detta var en tid då byteshandel var vanligt och den romerska soldaten levde från hand till mun även om tillfällen av plundring kunde ge ett visst tillskott. Att gå med i armén innebar dock att man i alla fall inte behövde svälta ihjäl.

Förutom antikens Rom går det att argumentera för att Kina och Indien varit mycket stora handelsmetropoler under väldigt lång tid men jag har ändå valt att fokusera på mer närliggande och tydliga nav utifrån ett europeiskt perspektiv.


Rom 100 f.Kr - 200 e.Kr.
Rom var rikets ekonomiska centrum och kontrollerade under lång tid handeln i hela medelhavet som de kallade "vårt hav". Romarrikets stora fördel kom då de på grund av utposterna anlade vägar och hamnar som nyttjades till att både transportera trupper men också införlivandet av nya samt befintliga rutter för handel. Kort beskrivet berodde Roms framgång på den infrastruktur de anlade och kontrollerade. Det var de rika familjerna (patricierna) som styrde, påverkade politik samt hade förutsättningarna att berika sig på handel. Trots detta hade även fattiga familjer och bönder (plebejerna) inget emot att leva inom Roms gränser då det också medförde en mer ordnad tillvaro med beskydd utifrån Roms lagar och regler. Perioden 27 f.Kr och till 180 e.Kr kallas Pax Romana och bestod av över 200 år av fred och stabilitet. Under denna period regerade också vad som kom att kallas de fem goda kejsarna som bestod av Nerva (96-98 e.Kr), Trajan (98-117 e.Kr), Hadrian (117-138 e.Kr), Antonius Pius (138-161 e.Kr) och Marcus Aurelius (161-180 e.Kr). Det kan vara värt att notera att även om perioden kallas Pax Romana innebar inte det att krig inte förekom, tvärtom expanderade imperiet mycket under tiden men blev också oerhört rikt och mäktigt. Före imperiet kallade sig Rom för republik och kung var ett skällsord. I praktiken styrdes området dock av en mer oligarkisk struktur som främjade maktmissbruk. Det var inte särskilt vackert men det fungerade i en ganska primitiv värld.

Roms ekonomiska makt och stabilitet började under 200- och 300-talet att vackla, även om den under lång tid fortfarande var ohotat störst. Flera pester drabbade imperiet och minskade befolkningen och arbetskraften. Hög beskattning och beroendet av slavarbete belastade ekonomin och skapade inflation. Levnadsstandarden sjönk och militären saknade ibland finansiering vilket påskyndade förfallet. Många romerska kejsare fick makten genom våld och mutor och politisk oro blev mer regel än undantag varför korruptionen inom centralmakten blev utbredd.  Efter det att handeln minskade i Rom tog utposten Alexandria (Egypten kallades ofta för Roms kornbod) över som det finansiella navet i det romerska riket efter Pax Romana. På grund av den negativa utvecklingen i Rom ansågs Alexandria mer stabilt och övertog den dominerande positionen av spannmålsförsörjning, långdistanshandel och hamnverksamhet. Trots Alexandrias övertag kvarstod länge den rent politiska makten i Rom.

Orsaken till Roms fall kan inte härledas till ett enda tillfälle utan beror på flera omfattande faktorer. Nedgången ses ännu idag som ett skolexempel av hur imperium faller och flera likheter kan man se hos nedgångar av flertalet efterföljande imperier och stormakter. En spik som påskyndade förfallet var när kejsaren Constantin den store flyttade huvudstaden till det redan rika Byzantium och den splittring mellan öst- och västrom som följde. Östromerska riket överlevde i ytterligare cirka 1000 år efter västroms fall.

måndag 23 december 2019

Om konjunkturen, inflationen och sparandet

Måndagen den 16 december släppte Centrum för Konsumtionsvetenskap sin årliga rapport(https://cfk.gu.se/aktuellt/nyheter/n//tydliga-konsumtionstecken-pa-att-lagkonjunktur-ar-pa-vag.cid1668063). Forskare ser flera signaler som tyder på att en lågkonjunktur är på gång. De tecken man sett är:

  •  Det sker färre besök på kvällsrestauranger, baren och pubar samt att mindre pengar läggs på nöjesrestauranger
  •  Mindre pengar spenderas utomlands. 
  • Mindre pengar spenderas på kläder.
  •  Färre köp av nya bilar.
  •  Inköp av möbler och inredning ökar mindre än tidigare år.
  •  Mindre generositet (man donerar mindre till hjälporganisationer).
Trots detta ökar konsumtionen i Sverige men detta ska enligt rapporten främst ske på grund av kostnader kopplade till bostad och mat vilket är mer livsnödvändiga utlägg. 

På torsdagen den 19 december menar Stefan Ingves som är med i en artikel på Dagens Industri att man förväntat sig att inflationen skulle sjunka en del i närtid, vilket den gjort men att det finns förutsättningar att inflationen ska stiga framöver. Stefan menar att vi haft en stark konjunktur under lång tid och en kronförsvagning vilket inneburit en ökad prisökningstakt. På grund av detta har man valt att höja reporäntan till noll från och med den 8 januari 2020.

Frågan blir hur långt i framtiden effekterna (av de tecken som rapporten visar) kommer visa sig i ekonomin. Det finns helt klart två åsiktsläger i Sverige om åt vilket håll man tror att ekonomin utvecklas. Stefan Ingves förklarar att räntorna i världen fortsatt är låga och att man inte utesluter att sänka räntan till minus igen om man ser behov av det. Samma dag som artikeln kom på DI så kom en annan med Anders Borg som tycker att räntehöjningen kom i ett märkligt läge när andra centralbanker sänker. Det känns som ett läge där experter ser på signaler och önskar fortsatt minusränta men där Riksbanken ändå höjer utifrån att de kan se att det finns förutsättningar för höjd inflation framöver. 

Generellt innebär en lågkonjunktur en lägre inflation då en låg efterfrågan på varor och tjänster brukar innebära färre prishöjningar. Ibland kan det även innebära att prisnivån sjunker (alltså deflation). Oavsett har jag själv inte märkt att min egen konsumtion förändrats något särskilt. Jag försöker att leva sparsamt oavsett det nationella ekonomiska läget och unnar mig när jag känner ett behov av det. De pengar jag avsätter till mitt sparande ska så småningom investeras i börsen. Om det sedan sker under en högkonjunktur eller en lågkonjunktur bryr jag mig mindre om. Självklart hade det gynnat mig att köpa kvalitetsbolag till rabatt om kurserna kommit ner och inneburit en viss hävstång inför nästa uppgång. Men fram tills dess (sålänge börsen och många kurser nosar på all-time-high) är jag lite mer selektiv med vad jag köper (jag kanske inte ökar i lika hög takt i de bolag som gått urstarkt det senaste året). Jag brukar kolla på vilka av mina portföljbolag som har en bra intjäningsförmåga framgent och i kombination med en bra direktavkastning, som gärna får öka lite varje år.

God Jul :)