Om konjunkturen, inflationen och sparandet

Måndagen den 16 december släppte Centrum för Konsumtionsvetenskap sin årliga rapport(https://cfk.gu.se/aktuellt/nyheter/n//tydliga-konsumtionstecken-pa-att-lagkonjunktur-ar-pa-vag.cid1668063). Forskare ser flera signaler som tyder på att en lågkonjunktur är på gång. De tecken man sett är:

•  Det sker färre besök på kvällsrestauranger, baren och pubar samt att mindre pengar läggs på nöjesrestauranger

•  Mindre pengar spenderas utomlands. 

• Mindre pengar spenderas på kläder.

•  Färre köp av nya bilar.

•  Inköp av möbler och inredning ökar mindre än tidigare år.

•  Mindre generositet (man donerar mindre till hjälporganisationer).

Trots detta ökar konsumtionen i Sverige men detta ska enligt rapporten främst ske på grund av kostnader kopplade till bostad och mat vilket är mer livsnödvändiga utlägg. 

På torsdagen den 19 december menar Stefan Ingves som är med i en artikel på Dagens Industri att man förväntat sig att inflationen skulle sjunka en del i närtid, vilket den gjort men att det finns förutsättningar att inflationen ska stiga framöver. Stefan menar att vi haft en stark konjunktur under lång tid och en kronförsvagning vilket inneburit en ökad prisökningstakt. På grund av detta har man valt att höja reporäntan till noll från och med den 8 januari 2020.

Frågan blir hur långt i framtiden effekterna (av de tecken som rapporten visar) kommer visa sig i ekonomin. Det finns helt klart två åsiktsläger i Sverige om åt vilket håll man tror att ekonomin utvecklas. Stefan Ingves förklarar att räntorna i världen fortsatt är låga och att man inte utesluter att sänka räntan till minus igen om man ser behov av det. Samma dag som artikeln kom på DI så kom en annan med Anders Borg som tycker att räntehöjningen kom i ett märkligt läge när andra centralbanker sänker. Det känns som ett läge där experter ser på signaler och önskar fortsatt minusränta men där Riksbanken ändå höjer utifrån att de kan se att det finns förutsättningar för höjd inflation framöver. 

Generellt innebär en lågkonjunktur en lägre inflation då en låg efterfrågan på varor och tjänster brukar innebära färre prishöjningar. Ibland kan det även innebära att prisnivån sjunker (alltså deflation). Oavsett har jag själv inte märkt att min egen konsumtion förändrats något särskilt. Jag försöker att leva sparsamt oavsett det nationella ekonomiska läget och unnar mig när jag känner ett behov av det. De pengar jag avsätter till mitt sparande ska så småningom investeras i börsen. Om det sedan sker under en högkonjunktur eller en lågkonjunktur bryr jag mig mindre om. Självklart hade det gynnat mig att köpa kvalitetsbolag till rabatt om kurserna kommit ner och inneburit en viss hävstång inför nästa uppgång. Men fram tills dess (sålänge börsen och många kurser nosar på all-time-high) är jag lite mer selektiv med vad jag köper (jag kanske inte ökar i lika hög takt i de bolag som gått urstarkt det senaste året). Jag brukar kolla på vilka av mina portföljbolag som har en bra intjäningsförmåga framgent och i kombination med en bra direktavkastning, som gärna får öka lite varje år.

God Jul :)