Vanguard - Om indexfondens beständighet

Vanguards är en av fyra jättar som anses dominera fondmarknaden i USA (tillsammans med världens största kapitalförvaltarna Blackrock, Fidelity Investments och investmentbanken State Street). Blackrocks huvudkontor finns i New York, State Street och Fidelity har sina i Boston och Vanguards huvudkontor ligger i Philadelphia. Varken Fidelity eller Vanguard är börsnoterade.

Vanguards ägs av sina egna fonder och var bland de första att implementera en ömsesidigt ägd fond (mutual fund) som var avsedd för den breda massan i USA. Den första fonden hette First Index Investment Trust men heter idag Vanguard 500 Index Fund och är en av världens största indexfonder av denna karaktär. Till det fina med att investera i en sådan fond är att det garanterar en låg avgift (ingen som investerar i en fond vill att avgiften äter upp delar av det investerade kapitalet) då de som sköter fonden vill att fler ska investera i den och därmed göra den attraktiv genom låga omkostnader. Det blir helt enkelt win-win.

En annan fond som i sin tur kallas världens största indexfond är Vanguard Total Stock Market Index Fund som kommer i flera format. Ett format kallas Admiral (VTSAX) och har ett krav på en investering om intitialt 3000 $. Ett annat format är Investor Shares (VTSMX) och har inte samma krav på första investeringsbelopp. Den andra håller i sitt index runt 30 färre bolag och kostar mer i förvaltningsavgift (om än låga 0,14 %). Den sista versionen är en ETF (VTI) som på ett sätt är mer lik VTSAX. Den börshandlade versionen är en kopia på Admiral och har man inte 3000 $ att omgående sätta i rörelse men ändå vill ha VTSAX så går det bra att spara det man har i ETFen och när värdet överstiger 3000 kan man på de flesta håll, skattefritt, konvertera så att man får VTSAX. ETFen har faktiskt den lägsta förvaltningsavgiften på 0,03 % och Admiralfonden har en avgift på 0,04 %. Den som äger VTSAX äger per automatik en del av varje börsnoterat bolag i hela USA och äger som beskrivet genom fonden, även en del av Vanguard.

Tre välkända investerare som på flera sätt förespråkat denna form av investeringar är:

1) Grundaren och första VD:n av Vanguards hette John "Jack" C. Bogle och han dog i januari 2019. John krediterades för att ha skapat den första indexfonden och var en investerare som ofta förespråkade långsiktigt tålamod över kortsiktiga åtgärder och minskade mäklaravgifterna så mycket som möjligt. Det finns många intervjuer och annat på nätet med John som är mycket sevärda.

2) En annan välkänd investerade som förespråkar Vanguards indexfonder är J.L Collins (länk till hans blogg: https://jlcollinsnh.com/). J.L Collins förespråkar delar som hos många investerade är mer kontroversiella såsom att man tjänar mer på att hyra en lägenhet än att köpa och att istället investera allt man kan i VTSAX. Han menar exempelvis att man slipper bry sig om när vitvarorna går sönder och att låta det bekymret vara hyresvärdens. Jag tror detta blir väldigt individuellt och beror på många faktorer så som i vilket land och vart i landet man bor, men om man hittar en hyreslägenhet med tillräckligt låg hyra och schyst hyresvärd så kan det absolut väga upp vad en eventuell värdeökning av bostaden hade kunnat göra. Så som hyror ökar över tid, har också börsen över tid gått upp och därmed indexfonden man köpt andelar i. För er som sett filmen The Gambler finns det en rolig scen med John Goodman som J.L Collins gjort en egen version av (på bloggen finns ett inlägg där man kan se båda versionerna: https://jlcollinsnh.com/2016/03/19/f-you-money-john-goodman-v-jlcollinsnh/).

3) Den mest välkända investeraren som förespråkar indexfonder måste väl i dagsläget ändå vara Oraklet från Omaha, Warren Buffett. Warren har ofta lyft Jack's metoder. Vad jag läst senast är att Warren Buffett många gånger förespråkat billiga indexfonder framför sitt eget investmentbolag Berkshire Hathaway. Jag har ingen koll på om det faktiskt stämmer men tycker att det säger något om hans förkärleken till indexfonder.

En annan mycket välkänd investerare är Michael Burry som förutsåg bostadsbubblan i USA och blankade den samt blev internationellt känd genom filmen The Big Short från 2015. Han har sedan lång tid tillbaka menat att investeringar i indexfonder representerar nästa stora bubbla. Michael menar att centralbanker och det internationella ramverket för att bedöma bankers kreditvärdighet (Basel III) i princip tagit bort prisupptäckten från kreditmarknaderna vilket i sin tur innebär att risken vid bedömning av räntan inte längre kan prissättas korrekt. Nu har passiva investeringar tagit bort prisupptäckt från kapitalmarknaderna vilket innebär att de enkla modellerna som får människor att investera i olika sektorer, index, fonder och etf:er (som i sin tur efterliknar dessa strategier) inte längre kräver den säkerhetsnivåanalys som krävs för att få fram den korrekta prissättningen. Detta systemfel som Michael Burry poängterar menar han är mycket likt bubblan i syntetiska tillgångsstödda CDO's före finanskrisen mellan 2007 och 2008. Liksom vid den krisen görs ingen korrekt fundamental analys utan prissätts istället av massiva kapitalflöden från ofta välkända Nobelprisade modeller av risk som inte stämmer.

Jag tror att den stora skillnaden mellan å ena sidan Michael Burry och å andra sidan de välkända investerarna ligger i deras perspektiv. På kort sikt har nog Michael Burry rätt i att det är farligt hur marknaden prissätter olika passiva investeringsmodeller och det mycket väl kan bli en bubbla samtidigt som många andra välkända investerare har investeringshorisonter som sträcker sig över hela deras liv och då gör en "bubbla" ingenting, särskilt om börsen går som den gjort efter de senaste kriserna.

Själv har jag länge varit intresserad av att köpa VTI eller VTSAX men jag har en del andra aktier och fonder på span först. VTI finns att köpa via Nordnet men inte på Avanza. Är man intresserad av Blackrock eller State Street så är båda noterade på NYSE och kan handlas via de flesta banker.

Översikt augusti

I slutet av varje månad sammanställs vilka utdelningar och förändringar som sker i portföljen så att jag för egen del kan följa utvecklingen.

Utdelningar:

Under augusti månad har jag fått månatliga utdelningar från Global X SuperDividend ETF, Global X SuperIncome Preffered ETF, Realty Income Corp, STAG Industrial Inc och NorthWest Healthcare Properties REIT. 

Utöver dessa har jag också fått utdelning från AT&T och Procter & Gamble.

Köp och sälj:

Fonderna jag köper varje månad är Avanza Zero (en avgiftsfri svensk indexfond), Avanza World Tech by TIN, Avanza Småbolag by Skoglund, PriorNilsson Smart Global, Spiltan Aktiefond Investmentbolag samt Spiltan Globalfond Investmentbolag.

Denna månaden har jag investerat i ett nytt bolag, nämligen Vonovia. Vonovia är ett tyskt fastighetsbolag som äger, förvaltar och hyr ut bostäder i Tyskland, Österrike och Sverige. För ett tag sedan läste jag en artikel om att det är Sveriges största privata uthyrare av bostäder efter att de köpt större del av Hembla (och sedan tidigare äger Victoria Park). Jag äger sedan tidigare flertalet fastighetsbolag men detta är det första som inriktar sig dels mot privata bostäder och dels mot fastigheter och bostäder i andra länder i Europa. Jag köpte bara en liten del och kommer med stor sannolikhet köpa på mig mer med tiden.

Andra påfyllningar denna månaden inkluderar Orkla och Azelio (som jag köpte in i portföljen andra gången under juli). Slutligen har jag gjort en kort trade i RVRC Holding (RevolutionRace). Jag köpte runt en vecka före rapporten och sålde dagen efter rapport. Jag tror på bolaget på sikt men gjorde som så att jag köpte ner mitt GAV (genomsnittliga anskaffningsvärde) trots att jag hade en bra viktning i portföljen redan och sålde sedan av samma antal aktier efter rapport.

Tankar under månaden:

Denna månaden har varit en mycket dålig utdelningsmånad vilket liksom under september månad är väntat. Jag ser istället fram emot oktober där flera bolag i den svenska portföljen väljer att dela ut en andra gång. RevolutionRace som rapportrusade föreslog också en liten utdelning nu i höst. Det skrivs också mycket i media om att banker eventuellt kan komma att dela ut en andra gång i höst.

Hela börsen har börjat vackla lite efter toppen vilket jag ser som mer hälsosamt än att fortsätta rusningen. Jag hör till en av dem som hoppas på att det fortsätter sidledes eller till och med backar lite nu i september så att jag kan köpa på mig mer.

Bolag jag kollar särskilt på just nu förutom de jag redan har i portföljen är Sofina (belgiskt investmentbolag), Wendel (franskt investmentbolag), LVMH (franskt lyxkonglomerat), Hannover Rueck (tyskt bolag som jobbar med att erbjuda försäkringar till andra försäkringsbolag), Blackrock (amerikanskt fondbolag som är ett av de största fondbolagen i världen).

Översikt juli

I slutet av varje månad sammanställs vilka utdelningar och förändringar som sker i portföljen så att jag lätt kan följa utvecklingen.

Utdelningar:

Under juli månad har jag fått månatliga utdelningar från Global X SuperDividend ETF, Global X SuperIncome Preffered ETF, Realty Income Corp, STAG Industrial Inc och NorthWest Healthcare Properties REIT. 

Utöver dessa har jag också fått utdelning från Brookfield Renewable, Coca-Cola och Bank of Nova Scotia.

Köp och sälj:

Fonderna jag köper varje månad är Avanza Zero (en avgiftsfri svensk indexfond), Avanza World Tech by TIN, Avanza Småbolag by Skoglund, PriorNilsson Smart Global, Spiltan Aktiefond Investmentbolag samt Spiltan Globalfond Investmentbolag.

Denna månaden har jag gjort påfyllningar i RVRC Holding (RevolutionRace) samt köpt ett par nya bolag till portföljen. Det är Abcellera Biologics som är ett kanadensiskt biotechbolag som jobbar med att hitta antikroppar för läkemedel som kan förebygga eller behandla sjukdomar. De samarbetar med såväl stora som små bolag inom läkemedelsbranschen. Det andra är ett bolag jag ägt tidigare i år, nämligen Azelio. Azelio erbjuder en produkt för termisk energi och är kopplat till området solenergi.

Tankar under månaden:

I slutet av juni meddelade Telia att de avser sälja hälften av sin mastverksamhet i Norge och Finland. Det är 4700 master som kommer säljas med årliga intäkter om runt 88 miljoner euro. Jag skrev lite om att detta kunde hända i mitt inlägg den 12 juni (Västgötainvesteraren: Om investeringar och starka varumärken (vastgotainvest.blogspot.com).  Förvisso gillar jag Telias riktning de senaste åren och de kan säkert få dessa medel att växa bättre på annat håll men denna del känns som en stabil intäkt varje år vilket också är ett värde i sig. 

Sommarmånaderna har man ofta hört kan vara lite svaga och volatila men inte så mycket som jag ändå väntat mig. Vi får se om det rört på sig mer till nästa månad. Hoppas alla har en finfin sommar.

AT&T - historiken och framtiden

Som beskrivet i ett tidigare inlägg har jag en svaghet för starka varumärken och företag med rik historik. Ett sådant bolag är AT&T som egentligen började med Bell Patent Association 1874 (kom till för att skydda patentet till telefonsystemet som Alexander Graham Bell skapat). Ett år senare bildades Bell Telephone Company och fem år efter det skapades ett projekt som så småningom skulle bli AT&T (American Telephone and Telegraph Company).

AT&T eller deras dotterbolag Bell System var först i USA med att själva bygga och köpa upp infrastrukturen för att möjliggöra telefonsamtal mellan delstaterna och knyta samman själva nätverket och fick genom detta en monopolställning. För alla andra telefonbolag vars kunder och abonnenter ville ringa långdistans (mellan delstater och över längre sträckor) var enda möjligheten att betala AT&T för att använda deras nät. 

1974 påbörjade det federala åklagarväsendet (Department of Justice) en stämning mot AT&T och deras monopol då de var ensamma om att kontrollera systemet. Dessutom kontrollerade AT&T all utrustning till systemet genom sitt dotterbolag Western Electric. Då AT&T under processen insåg att de skulle förlora i rätten valde man att själva föreslå sin upplösning och hur den skulle se ut. I förslaget önskade man behålla kontrollen av Western Electric, Yellow Pages, Bell-varumärket, Bell Labs och AT&T Long Distance (lite kuriosa är att Nokia köpte Bell Labs från Alcatel-Lucent under 2015). Kompromissen innebar att AT&T förlorade kontrollen i de lokalt verksamma företagen och deras nätverk. Detta skulle uppfylla statens mål i att skapa konkurrens i vilka som levererar utrustning till dessa företag.

Av de 22 kontrollerade dotterbolagen skapades efter uppbrottet sju, oberoende från varandra, företag. Dessa sju blev NYNEX, Pacific Telesis, Ameritech, Bell Atlatic, Southwestern Bell Corporation, BellSouth och US West. Dessa bolag har sedan om vartannat köpt upp varandra och utgörs idag av tre företag:

1) Southwestern Bell Corporation döpte om sig till SBC Communications 1995 och köpte upp Pacific Telesis år 1997 samt Ameritech år 1999. SBC köpte sedan upp AT&T 2005 och valde i samband med detta att byta namn till just AT&T och år 2006 köpte företaget BellSouth.

2) Bell Atlatic köpte upp NYNEX år 1996 och år 2000 slogs dem ihop med GTE (dåtidens största oberoende telefonbolag) för att bilda Verizon Communications (En kul kuriosa är att Ericssons gamla VD Hans Vestberg är Verizons ordförande och VD sedan 2018).

3) US West blev uppköpta av Qwest år 2000 och hela bolaget blev sedan uppköpta av CenturyLink år 2011. År 2020 bytte CenturyLink namn till Lumen Technologies.

För att sammanfatta bröts monopolet med 22 mindre bolag upp i sju som i sin tur börjar köpa upp varandra och idag utgörs av tre bolag som alla har en given plats i Fortune 500 (AT&T på plats 11, Verizon på plats 20 och Lumen på plats 139).

Inget annat telekombolag i USA har en så lång och intressant historik som just AT&T. På senare tid har bolag tagit flera märkliga beslut. För tre år sedan meddelade bolaget att man köper upp Time Warner med motiveringen att det fanns stora synergier. Bolaget har redan meddelat att Time Warner som ska slås ihop med Discovery också ska bli ett eget börsnoterat bolag som blir utdelat till aktieägarna. AT&T väljer också att i samband med delningen sänka utdelningen från sin 35 åriga svit av höjda utdelningar.

Kort sagt finns det många tveksamma beslut inom företagsledningen som gjorts de senaste åren vilket av investerade kan tolkas som att företaget har en otydlig långsiktig strategi. Hur gör då jag med mitt innehav? Det utgör mindre än 5 % av min utländska portfölj som i sin tur utgör en mindre del av mina totala investeringar. Med min genomgång av bolagets historik är det lätt att förstå att jag tycker om bolagets varumärke. Ett alternativ är att sälja delar av innehavet för att investera i annat som har en bevisad/beprövad och långsiktig strategi, men jag lutar åt att behålla allt (både AT&T och det nya Time Warner/Discovery).

Båda bolagen kan få stanna ett par år till efter delningen och om det inte presterar som förväntat eller fortsätter med fler otydliga besked får en ny utvärdering göras då säljer jag eventuellt en eller båda delarna. Bedömningen gör jag mot bakgrund av att bolaget redan utgör en så liten del i portföljen. Det hade garanterat sett annorlunda ut om innehavet utgjorde en större del.

Länk till AT&T hos Avanza (Affiliatelänk)

Om affiliatelänkar.